värt att läsa...eller?

Jag har varit arg idag! Eller bara hemma, jag åkte upp till kusinerna en sväng och dom vad då iallafall glada så då var ju jag också glad! :-) jag tycker vi lär träffas oftare! blir så långt mellanrum mellan varje gång. Nu ses vi iallfall på söndag och sen veckan därpå eller veckan efter. Det får vi se. Vi ska iallfall på kalas på söndag så då ses vi! :) (då ses hela släkten)

Imorse va jag sur för jag hittade ingenting. Alla kläder jag skulle ha va borta. De är dom nu också. Tillslut fick jag nog och drog på mig nå kläder bara. Böt minst 10 ggr innan jag blen ''nöjd''. Jag orkade inte bry mig nå mer så jag sket i de.

Jag har somnat sent på kvällarna nu på lovet. Men de är ju trots allt lov. Det gör inte så mycket. Jag har tänkt för mig själv de senaste dagarna. På både bra och dåliga saker. Allt negativt kan bli positivt och tvärtom. Jag har fått saker klart för mig som jag inte riktigt fattade förut. Det har varit skratt och tårar. Jag har tänkt tillbaka på förra året. Om jag tog ett steg till då skulle det vara annorlunda nu. Skulle jag inte ha gjort de jag gjorde skulle det vara annorlunda nu. Det kan vara en pytte sak som kan ha gått fel. Eller kanske rätt.. Det har gått i en lång och brant bergochdalbana. Det jag önskade mig för ett år sen har jag nu. Mitt liv är nästan helt underbart! Mina vänner är helt underbara och de stöttar mig genom det mesta. Det finns några få som finns vid mig hela tiden. De hjälper mig med ALLT! De kommer alltid betyda riktigt riktigt mycket för mig. Kille som tjej. 1år som 100år. Kön, ålder, utseende och allt spelar ingen roll. Insidan är det viktigaste för mig. Självklart är ingen av mina vänner fula. Ingen! (Du som läser behöver inte fortsätta läsa men jag måste skriva det här och ingen har tvingat dig att läsa.) Det kommer alltid fattas en pusselbit i mig. Så länge inte en riktigt nära person finns vid min sida fattas det en del av mig. Det har varit så ett tag och jag lider med er som känner lika. Jag vet hur det känns. Mer detaljer går inte jag in på eftersom det är personligt. Ta vara på det ni har innan det försvinner. Det kan gå fortare än ni tror. Hoppas inte för mycket. Du blir bara besviken om det inte händer. Till alla mina nära&kära: Det är ni som får mig att stå på benen. Jag älskar er!








saknar dig! ♥

+ många många fler!


Postat av: maddej

haha,fin bild! saknar dig med <3

2011-04-29 @ 17:43:53

Namn:


E-postadress: (bara jag som ser)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Kom ihåg mig?
RSS 2.0